En kvinna ringer till Cancerfonden och säger att hon inte tillåts hålla i sitt barnbarn under den tid hon behandlas med cytostatika för sin cancersjukdom.
” Man kan inte vara säker på att du inte andas ut restpartiklar som kan vara farliga för barnbarnet på sikt”, lär en sköterska ha sagt.
Kan detta vara möjligt? Jag ringer till behandlande sjukhus och frågar vad det var de egentligen menade. Var det inte så att patienten missuppfattat? Har nämligen aldrig hört att detta var ett råd som man ger.
”Det är ju förfärligt”, svarar ansvarig personal. Det här tar jag allvarligt på. Måste tala i personalgruppen om hur vi informerar och att vi verkligen måste övertyga oss om att våra patienter har förstått vad det är vi försöker säga.”
Fråga alltså på nytt om du inte hänger med i snacket. Då behöver du inte gå omkring och oroa dig i onödan. Inte heller ska man behöva vara skild från sina små familjemedlemmar helt i onödan.
Min erfarenhet är att sjuksköterskor ofta är duktiga på att informera, men kanske inte lika duktiga på att ta reda på vad patienten tagit till sig.
